MrMrs.se

Jessica Limont.

Bild: det kommer alltid finnas människor som tycker illa om, eller olika. Som pratar skit och vill vrida på sanningen utav olika anledningar. Vad som gäller är att bara fortsätta vara sig själv. För försöker du ändra på dig för att passa in på ett sätt som någon annan vill att du ska vara på, kommer du aldrig trivas med dig själv i slutändan. Dessutom så kommer det finnas människor som inte gillar den "nya" du sen heller. Det är så med människor, alla är olika och vi gillar inte samma saker. Vi har olika behov. Därför vill jag bara säga; var dig själv, i alla lägen. Även om du kanske känner dig ensammast i hela världen, så kommer du förr eller senare hitta någon som är som du. Det är då du kommer förstå att det är okej att vara som man är. Förstår ni?

När man hittar rätt.

Om det ska finnas något som jag värdesätter mest så är det ärlighet. Fan så många sår i hjärtat man fått av oärliga människor. Personer som man gett sitt allt till men som inte kan hantera det bra. Och sen bara för att man älskar så mycket ger man en till chans. Istället för att visa att första gången bara var ett misstag har någon pillat upp sårskorpan från det första såret, igen. Jag har ju lärt mig mycket på det, att vänner inte alltid är vänner, och att tycka om inte alltid varit kärlek. Men ärlighet, även om sanningen är hård, så värdesätter jag ärlighet otroligt högt. Har man väl lyckats fånga min tillit, då har man en liten bit av mitt hjärta.

Skratt. Människor som får mig att le, även mot dom mest dumma och fånigaste grejerna. Jag är en jäkligt glad tjej, och för att ens kunna funka ihop med mig måste man kunna skratta.. Åt allt! Jag är klantig, jag pratar konstigt och säger fel saker, vänder ut och in på ord, snubblar in i saker, spiller kaffe på vita tröjor, skär mig på papper, lipar framför Extreme Home Makeover.. Om man någonstans mitt upp i allt det, kan uppskatta mig och skratta med mig åt allt som gör mig så klantig. Så är man redan stor i mina ögon.

Om man visar att man bryr sig, uppskattar. Inte bara mig utan allt det fina i livet. Då smälter mitt hjärta en aning. Jag är så jäkla trött på killar (och tjejer!) som ska spela så jäkla matcho! Vem orkar med det? Jag gillar sårbarhet, det är macho på riktigt i mina ögon. Att kunna tala om när man är ledsen. När man är rädd. När man är orolig, utan att känna att man tappar hela sitt ansikte. Att kunna göra det, och veta att vissa kanske kommer tycka si eller så. Men jag, Jag tycker såhär. Och det är inget fel någonstans att känna. En annan bit av mitt hjärta har man när man vågar uppskatta och visa det man har på insidan.

Små lätta ansträngningar. Frukost på sängen. Massage. Någon som kokar té åt en på kvällen för att man vet att jag älskar té, speciellt innan läggdags. Som skickar ett gulligt sms en gång extra och talar om att personen tänker på mig. Skriver en lapp som man senare hittar.. Eller att bara få veta att personen pratat om mig med sina vänner och att man är uppskattad. Tända ljus i lägenheten när man kommer hem från jobbet.

Om man lyckats med alla punkter ovan, då har man kommit väldigt långt i mina ögon. Då har jag vågat släppa nära inpå. Det har tagit mig lång tid att fundera fram sista punkten. Vad skulle det vara, de som tillslut skulle lyckas fånga hela mitt hjärta? Jag har säkert funderat i tio minuter.. Och det jag har kommit fram till är, fasad. Ser man igenom min fasad, och ändå tycker om mig. Då är man värd hela min värld och allt jag kan ge. Precis som mina vänner och min familj. Dom känner den riktiga Jessica, dom vet att jag skrattar högt och fult, är jääääääääääävligt envis, har så jävla svårt för att lita på människor så hon knappt släpper in någon, sätter upp murar för att hon tror att hon hela tiden måste vara stark. Vet man om det, och framförallt, ser det. Alltså verkligen ser, inte vet bara för att man läst det här, utan ser. Då har man mitt hjärta.

Jessica Limont.

För att lära känna mig bättre. Inlägg nummer ett kommer om några minuter: "five ways to win your heart".

Jessica Limont.