MrMrs.se

Fyra personer, en middag. Flera drinkar, massa skratt. Att lära känna nya människor och inte veta vart man har varandra fast man sitter så nära. När det känns bra men när man är lite rädd. Klassisk ceasarsallad med kyckling, vitt vin. När kvällarna blir mörka för att det börjar bli höst. När kylan smyger sig på så att det inte räcker med en skinnjacka.
Sa jag att gårkvällen var väldigt bra? Det var den.

Jessica Limont.
Bilder: 1 världens raraste par(ni skulle bara veta!) 2 jag på Vapiano igårkväll 3 vårt middagsbord för kvällen

Att livet ena sekunden vänds ner för att fem minuter senare vändas upp igen. Dessa backar och dalar, det är ganska vackert hur livet kan ta vändning. Jag får ofta höra att jag alltid är så positivt inställd till saker och ting, tycker det är viktigt. Människan är inte alltid tillräckligt medvetna om hur stark tankens kraft egentligen är. Det vi tänker manifisteras i handlingar. Det man sänder ut får man tillbaks och visst är det ganska logiskt att om man försöker se det mesta med postitiva ögon så.. Ja det säger ju sig självt. Det blir en god cirkel!
Jag vet att allting alltid löser sig. Det gör de, det är sant. Det handlar bara om att våga lita på det man inte ser. Det kommer till en tillslut, som att köra i bäcksvart mörker. Med hjälp av bilens framlampor ser du hela tiden 50 meter framåt, men visst vet du och vågar lita på att efter dom 50 metrarna kommer det 50 till? Även fast du just då inte ser dom. Och efter dom ytterligare 50 meter. Lika naturligt det är som att köra bil i mörker och veta att man kommer fram ska det vara att leva med tillit och hopp.
Tänk på det mina vänner.

Jessica Limont.
Bilder: såhär ser jag ut idag. Gillar kombinationen stora pärlor till skinnjacka. Lite som mjukt och hårt.

Trots att jag kom hem när det egentligen var dags att sova för länge sen (efter en riktigt trevlig kväll) och trots att jag fick kliva upp 05.30.. Så är jag faktiskt ändå förvånansvärt pigg! Det kan iofs bero på att jag blev bjuden på en väldigt (!) uppiggande kaffe av ägaren till cafét som ligger precis nedanför kontoret. Solen skiner och jag är glad, känner att det kommer bli en bra dag!

Jessica Limont.
Bild: egentligen lite för starkt kaffe för min smak..Här snackar vi dubbla espresso på tom mage! Jag som annars dricke latte på en enkel med lättmjölk.. Men fint satt den efter att knappt ha sovit något alls!

Vet ni vad jag är väldigt glad och tacksam för? Att ni faktiskt blivit väldigt mycket bättre på att kommentera och lämna feedback. Så tack, varenda liten kommentar gör mig glad!:)
Nu ska jag iväg och träna taekwondo med Mr Miyagi, har längtat!!!

Jessica Limont.
Bild: kvällens klädval, grönt siden och guld.

Minns ni mina kollage jag ganska kontinuerligt brukade lägga upp? På mina datorer har jag alltid en mapp som heter "INSPIRATION", i den sparar jag allt möjligt; bilder, texter, videoklipp osv. Kollagen ovan är ett urplock bilder som på ett eller annat sätt inspirerat mig. Jag skulle kunna sitta i flera timmar och titta på bilder. Tycker det är ganska fascinerande.. Bilder alltså. Dom berättar så mycket, ibland mer än vad ord någosin skulle kunna. Förstår ni mig?

Jessica Limont.

Tycker att det känns som måndag? Spinningpasset igår gick bra, när jag var klar som instruktör jobbade jag stängning på gymmet. Var hemma strax efter 23. Gick upp 05.45 imorse, och nu sitter jag på mitt andra jobb på Svevavägen. Trivs riktigt bra med att ha två olika jobb,  älskar dom båda och det känns som att jag aldrig skulle kunna tröttna! Gillar variationen.
Föresten. Ser fram emot ikväll ;)

Jessica Limont.
Bild: köpte bla dessa två armband i somras, nya favoriter. Snyggt att blanda guld, silver, läder och metall!

Måndag, ny vecka. Jag är laddad till tusen! Ikväll kör jag min spinningklass som vanligt på Actic Elite, 17.30. Annars så är veckan fylld av jobb, möten, träning och till helgen FEST. Är nämligen bjuden på en storslagen födelsedagsmiddag som sedan ska övergå till förfest. Längtar!
Vad har ni för planer för veckan?

Jessica Limont.

Bild: en sommarnatt i juli.

Jessica Limont.

Bilder: mitt hår som det ser ut nu och dryga 1½ år tillbaka. Jag har haft det mörk brunt, ljust, min naturliga hårfärg+slingor, rött med guldiga inslag. Solblekt. Och nu ginger.
Frågan är: vad har varit snyggast och vad passar jag bäst i? Jag vet att det inte ens var en månad sen jag fixade mitt hår hos Emeli. Men nu är jag fruktansvärt sugen på att göra något med det. Igen. Det är långt och tråkigt. Kapa kanske? Har funderat fram och tillbaks på det, själv är jag jäkligt sugen men alla protesterar: "du får inte klippa av ditt fina långa hår, tänk hur många som skulle DÖDA för det där!" och blablabla.
Hjälp mig, vill göra något kul!

Har jag några frisörer eller iaf blivande där ute som läser min blogg kanske? Om ni fått fria händer, vad hade ni gjort då?

Jessica Limont.

Kan ju vara den töntigaste som fotar min latte bara för att det av en slump råkade bli ett hjärta?
Men det är samma sak med allt, saker som bara blir utan någon ansträninging tror jag är tecken. Eller vill iaf tro. Brukar ni tänka så? Att vissa saker och ting kommer till en i form av tecken, för att man ska få hjälp att välja rätt?
Vafan, jag kan ju faktiskt tolka mitt "latte-hjärta" fel också. Det kan ju lika gärna vara en stjärt!

Jessica Limont.

Typ världens mysigaste låt.
Jobb, träning och bio. Kommer bli en bra fredag!

Jessica Limont.

Bestämde mig för att få sova ut ordentligt imorse, gick upp en kvart innan jag skulle åka. Hann klä på mig och borsta tänderna. Sminka mig ordkade jag verkligen inte, ibland är det mer behövligt att få sova.

Nu sitter jag och laddar inför min spinningklass. Deltagarna i måndags kämpade på riktigt bra och det var en grym stämning! Så jäkla roligt att jobba som spinninginstruktör. Det här brinner jag för! Är ni sugna på spinning med mig idag?
Vasastan, Actic Elite. 17.30!

Jessica Limont.
Bild 1/2: knäppte två bilder i soffan på kontoret. Får nog se till att svepa min kaffe nu så jag piggnar till!

Tips! Häromdagen sprang jag in på NK och köpte mig en träningskalender. Har ju en vanlig kalender också, men med alla jobb, möten, spinningklasser och sidoprojekt så blir det så kladdigt att ha med den privata träningen där också. Så jag hittade mig en mindre variant, perfekt att ha i träningsväskan! Per uppslag är det veckoöversikt där man fyller i vad man tränade, hur man ätit, druckit, humör, energi, om man gjort några framsteg osv. Superbra att kunna skriva i efter varje pass. Blir så mycket lättare att följa sin utveckling när man har det nedskrivet. En annan rolig detalj med kalendern är att det står lite olika tips och frågeställningar inför varje ny månad. Dessutom kan man pyssla ihop sin egen framsida med egna bilder. Precis som på min "vanliga" kalender. Love it.

Jessica Limont.

Vi människor är en sorglig art. Saker som inte har någon som helst betydelse värdesätter vi högst, saker som ska ligga så nära hjärtat det bara går trampar vi på. Människan vill ha makt, pengar och status. Vi låter helt obetydelsefulla saker styra våra hjärnor och hjärtan så långt så att vissa går över lik. Jag bestämde mig för att inte vara så personlig i bloggen när jag kom tillbaks från mitt uppehåll. Och jag ska inte göra det här till något personligt inlägg heller. Jag ska tillägna det en person som valde att lämna oss alldeles för tidigt. Och jag ska tillägna inlägget er.

Förstår ni hur sorgligt allting är egentligen, under ytan? Vem fan bryr sig om att det är signalfel i tunnelbanan och att man blir fem minuter sen. Egentligen. Vem fan bryr sig om att inte bo där alla andra bor, när man ändå har tak över huvudet? Vem fan bryr sig om man väger 10 kg för mycket eller för lite? Sen när har vikten med hjärtat att göra? Egentligen är vi för smarta för att leva i en sån här ytlig värld. Vi är så upptagna med att driva allt på ytan framåt, ingen får märka att saker och ting inte är som det verkar. Men hjärtat då? Vem tar hand om det.

Har du tänkt på hur du beter dig mot människor någon gång? Att ett leende till en främling kanske gör någons dag? Att enkla små ord som "hur mår du" kan få någon att hålla kvar? För att det finns folk som bryr sig, för att man kanske ger syre till det hopp som håller på att släckas.
Små.
Enkla.
Saker.
Så lätt. Det är så lätt att le och det är så lätt att fråga hur någon mår. Det är lika lätt som att bli irriterad över att kollektivtrafiken inte fungerar. Men varför gör vi allt så komplicerat och varför skapar vi oss så mycket negativitet när allt kan vara så vackert?

Vila i frid.
Jessica Limont.

The distance is only physical, my love.

Jessica Limont.

Dagens lärdom: använd bara plagg som går att vända bak och fram..
Jag är ju smidig. Morgonen började jätte bra, vaknade upp klarvaken vid 05 (fråga mig inte varför jag vaknade så tidigt när ja kom hem från gymmet 23.10!). Åkte till jobbet, gjorde en latte väldigt omsorgsfullt (lyxigt med espressomaskin på kontoret), tände några värmeljus inne i mitt lilla kontorsrum. Greppade muggen med båda händerna, armbågarna hade jag placerat på skrivbordet. Vad händer inte då? Klart som fan att armbågarna glider av skrivbordskanten vilket utgör en rörelse så att jag mer eller mindre häller hela latten över mig.
Nu går jag omkring med min tröja bak och fram. Kaffefläckarna göms fint bak på ryggen.
Men det ni vad det underliga är? Jag blev inte arg. Inte ens lite irriterad.. Det enda jag känner är, "hur typiskt är inte det här mig!". Men det var det enda.. Vad händer med mig?

Jessica Limont.

Förändring. Som ni kanske förstått har de ju hänt, och händer, mycket i mitt liv. Inte ens hårfärgen fick vara som den brukar. Jag ville bli pippi-färgad. Typ äkta ginger. Gick såklart till Emeli (Stockholms bästa!) för att få mitt hår gjort. Vi slängde i en riktig intensiv kopparfärg som vi tonade ner lite lite med en ljusare brun färg. Resultatet? Precis som jag såg ut i håret hösten 2009! Lilarött alltså. Vi förstod inte vad som hänt, men oranget var det inte. Vi gjorde en blondtvätt och slängde i ännu mer (!!) koppar. Och nu, nu är det äntligen den nyansen jag vill ha. Är dock sugen på lite mer intensiv orange. Ska låta håret vara ett tag, så jag vänjer mig. Sen får jag se. Man kan ju iaf inte säga att jag är feg? Emeli tycker iaf att jag är en rolig kund som vågar testa på saker andra vill men inte vågar. Och ja, jag känner mig ganska modig.. Det är ju ändå förtusan mitt hår vi pratar om!
Heligt på något sätt.

Jessica Limont.

Måndagmorgon.
Sitter på kontoret, det regnar ute. Hur mysigt?
Jag har en del roliga nyheter, vissa kommer jag dela med mig av och vissa kanske inte. Ena jag iaf vet att jag kan dela med mig av är att jag har nytt jobb. Eller om jag ska vara helt korrekt, nya jobb. Jag sa upp mig på KING i maj efter att ha jobbat där i drygt 1½ år. Jobbade den sista dagen där 17 juni..

Nu sitter jag alltså på ett helt nytt kontor, inte på St:erikspan längre utom på självaste Hötorget. Mitt i smeten! Om jag trivs? -Ja!
Mitt andra jobb då? Jo såhär är det.. Jag är nämligen numera utbildad spinninginstruktör (finns det något som passar mig bättre?). Jobbar alltså även på Actic, Elite Vasastan. Idag drar höstens gruppträningsschema igång. Jag har måndagar och torsdagar.
Så är ni sugna på att svettas under ledning av mig? Kom till Actic Elite, St:eriksgatan 115. Tid? 17.30

Jessica Limont.
Bild: i fredags efter projektmötet regnade det så mycket så istället för att köpa varsitt paraply beställde vi en taxi.. Eftersom mopsen var med fick vi en taxi med gott om utrymme (jag menar.. Hon har ju lagt på sig en del!)

Sjukt det här med att träffa på människor man känner på ställen man med minst sannolikhet borde träffa dom på.
Låg på sängen hos min moster igår, pratade i telefon med Thowe. Skvallrade lite, skrattade lite. Efter 30 min behövde hon lägga på, för hon skulle åka till Uppsala(!!). "Men va? Jag är ju i Uppsala!" "Är DU i Uppsala?!" Jag bara undrar, vad är oddsen, att två sthlms-tjejer som aldrig är i Uppsala åker till just Uppsala samma dag? Jag och min moster hade bestämt oss för att gå ut, käka lite och ta någon drink. Efter en barrunda på alla möjliga olika ställen i Uppsala City joinade vi Thowe och hennes gäng på ungefär 30 fulla prickar. Väl på plats var det smockat med folk. Vem träffar jag inte på då bland alla människor? Jo Axel. En gammal kollega till mig från KING.
Världen är liten och ibland snurrar det lite för fort. Det jag undrar är: vem är det som snurrar?

Jessica Limont.
Bild: jag och moster på Café Opera på min 20 årsdag.

Projektmöte på EspressoHouse NK.
Nu Uppsala.
(Ja, jag byter väskor som jag byter trosor. Har fått höra den förr.. Körde på min DKNY idag. Igår Dior, för er som vill veta).

Jessica Limont.

Jag har blivit kysst i nacken.

Jessica Limont.

Projektmöte i Vasastan.

Jessica Limont.

Jag har haft svårt för att bestämma mig när jag skulle börja blogga igen.
Och hur?
Vilka ord skulle vara dom första att publiceras här?
Ska jag förklara varför jag haft mitt blogguppehåll?
Ska jag berätta vad jag sysslat med under tiden då jag varit borta från er?
Vad vill jag få och vad får jag ut av mitt bloggande?
Allt detta reflekterande fram och tillbaka har för det mesta bara dragit ut på tiden och gjort det nästan omöjligt för mig att komma till ett beslut. Ibland får man bara köra, se vad som sker på vägen. Jag bestämde mig precis nu för att ta det som det kommer. Bjuda på det jag känner för, ingen press på att "jag måste". Jag ogillar måsten. Dom tar bort lusten tillslut. Förstår ni mig?

Jag har haft världens mest fantastiska sommar, alla kategorier.
Jag är tillbaka här, och jag bjuder med mig av exakt det jag känner för.
Det här känns bra!

Jessica Limont.
Jag har sett era mail och kommentarer under sommaren och ni är så underbara. Tack tack tack, det värmer mer än ni tror.